När hälsenan brast den 9 maj

Helgdag idag kristihimmelfärdsdagen. Har helvetisk träningsvärk i armar och bröst hoppar endast korta hopp helst inte alls. Ser ut Lilla Ludde då jag bär med mig en kudde hela tiden att lägga under foten. Den har en omöjlig vinkel att få till i sittade ställning, enda viset är att palla upp benet med en kudde under alternativt lägga gipsat ben över friskt ben i kors. Problemet med att sitta är inte bara konstig sittställning med ena benet rätt ut eller åt sidan, det ömmar i höften och ryggen och skinkan blir stum. Nu låter jag som en riktigt gnällkärring, men jag sitter ju inte så mycket i vanliga fall så det är tufft. Jag sitter i en timme en måste jag upp och hoppa lite sen ändra ställning. Idag duschade jag med får passa på när maken är hemma. Jag satte mig utanför duschväggen svängde in rumpan och det friska benet medan det gipsade vilade utanför med en handduk över sig. Det gick bra, ännu bättre om jag haft en pall att sitta på! Då vädret var okej satt jag ute på altanen där stolarna är lite högre än innestolarna och lite lättare att ta sig upp ur. Jag har inte gjort så mycket sjukgymnastik enligt pappret, men med alla moment man gör så tror jag ändå att jag minimerar risken för blodproppar. Har tappat kryckan i golvet hur många gånger som helst och fått böja mig ner och plocka den vilket precis motsvarar en av rörelserna. På kvällen är det vackert väder och jag vill leva husvagnsliv. Mannen och jag provar om jag kan sitta på portapottin, den som vi än så länge inte har användt. Med hjälp klarar jag det och vi bestämmer att svärfar får köra ner husvagnen till Vallersvik.