fredag 28 september 2007

Fredagsmys på jobbet

Jag har jobbat idag,men fick åka hem lite tidigare för att Louise inte var riktigt okej. Innan dess hann jag faktiskt få mig ett par skratt. För alla er som inte vet så jobbar jag på ett sjukhem för psykiskt sjuka. Förutom det är de också gamla och skröpliga.
I morse klev jag in hos en herre för att ta upp honom och gå till toaletten med densamme. Glad i hågen säger jag: "Kom så går vi in på toaletten och gör dig iordning. Jag hjälper honom av med täcket och går sedan mot toaletten för att kolla så det finns tvättlappar och kläder. Lagom till att jag har gått in på toa hör jag ett plaskande utanför och jag kollar ut för att se vad det är som låter. Det är min vårdtagare som har tagit ur snoppen ur blöjan och kissar i en vid stråle ner på golvet. Jag kan inte annat än att skratta åt eländet. Bättre ett blött golv än en blöt säng!
På fredagar brukar vi ha fredagskaffe och till det har vi ibland även musikstund. Idag var två damer där och spelade dragspel, fiol och piano. Vi i personalen sjunger glatt med om än lite falskt (de flesta av oss skulle platsa i idol, bland de värre..). Vi är inga proffs, men det är ju känslan som räknas och det värmer mig gott i bröstet att få sitta ner i en hel halvtimme och umgås med de gamla. De lyser upp och känner sig glada i varje fall en liten stund.
Trist nog ska jag jobba i helgen, så bloggandet ligger nog nere tills på måndag.

Trevlig helg allihopa!

fredag 21 september 2007

Tre månader

Igår jobbade jag igen och ventilerade mina tankar med två av mina arbetskamrater. Vi har ju fått en nytt trevligt schema för att Eu kräver att vi har 11 timmars sammanhängande sömn mellan varven. Det nya schemat innebär 12 veckor istället för 6 veckor som vi hade innan. Just den här helgen är jag ledig sedan jobbar jag nästa helg lördag 5.45-9.45/17.00-20.00 söndag 7-15.30, helgen efter det söndag 15.30-22.15, helgen efter det fredag 14.30-20.00 lördag 7-15.30 söndag 6.30-15. Det blir tre helger på raken och jag är inte alls road. Ju mer jag läser min schemarad desto mer inser jag hur galet allting är. Det visar sig att mina arbetskamrater också är missnöjda med sina scheman och alla har klagat, men ändå händer det ingenting. Jag förklarade att jag helt enkelt inte kan jobba på det här viset då det kör ihop sig med barnen och mitt familjeliv kommer att bli grovt lidande. Då jag är på jakt efter ett annat jobb med lite mer regelbundenhet upplyste en av arbetkompisarna mig om att jag har TRE MÅNADERS uppsägningstid. Är inte det väldigt länge? Det finns ju massor av människor som står till arbetsmarkanden förfogande och hur stor är min chans på marknaden då? Kanske vore läge att redan nu säga upp sig för att sedan hitta ett nytt jobb fram i december, eller hur tänker de att jag ska bära mig åt? De flesta annonser man läser kräver folk omgående och tre månader kallar inte jag direkt för omgående! Funderar på att till nästa personalmöte ställa ett ultimatum, ändra mitt schema eller så tar jag mitt pick och pack och drar vidare! Jag undrar i mitt stilla sinne hur de skulle reagera då. Till saken hör att förra gången vi la om schemana, så fick vi lägga in önskemål om vad vi tyckte var viktigt för oss. Den här gången verkar det vara liktydigheten som styr, alla ska ha lika många helger och kvällar. Fast i grund och botten så är vi inte lika och det tycks vara något som de helt glömt bort.

måndag 17 september 2007

Helgmys

Helgen har passerat och den har i stort sett bara innehållit mat och film. Igår såg vi på Wild hogs. 4 medelålders män ger sig ut på en roadtrip för att åter uppleva friheten. John Travolta spelar en roll och han tillhör mina favoriter, och även de andra gör bra ifrån sig. En film som passar när man bara vill skratta och njuta.Jag ger den:4 näckrosblad

Sedan har vi avnjutit Beck Den svaga länken.Finns inte så mycket att orda om den, Beck är Beck helt enkelt med grannen och Gunvald och givetvis ett lik eller två...Ändå gillar jag svensk film som inte är så slentrianmässiga som amerikanska ofta är. Den här rullen får:3 näckrosblad

Förra veckan såg vi Se upp för dårarna, även denna är en svensk film. Handlar om ett par kvinnor som söker in till polisskolan och blir vänner, men inte utan en massa trassel på vägen dit. Helt klart har den några roliga klipp, men mellan varven känns det lite krystat. Mitt betyg:2 näckrosblad

Idag sak lilltösen till dagis hela förmiddagen och eftersom vädret ser hyfsat ut ska jag ut i svampskogen och härja. Jag har inte varit ute på nästan 2 veckor! Det beror på att jag har jobbat på i omgångar. Just nu går jag bredvid på mitt gamla jobb, då det har hänt en hel del på de 2 åren jag har varit hemma. Nya boenden och in i köket får vi inte gå längre, nya arbetstider och arbetsuppgifter. Efter två dagar känns det både rörigt och trist. På något vis känns det helt fel för mig och kanske beror det på att de boende blir allt sämre och sådan vård tycker jag inte om. När jag började där fanns det inga liftar eller handikappsanpassade rum, alla kunde gå, äta och leva med stöd. Idag känns det mer som om jag inte är där kommer dem att gå under omedelbart. Det finns inte längre tid till fredagskaffe med musik och ingen spelar på pianot. I själva verket så pratas det inte så mycket alls längre eftersom de boende har svårt att komma ihåg både det som hänt igår och det som hände för länge sedan. Jag letar feberilt efter ett annat jobb, men det är synnerligen svårt att hitta något som inte kräver att man har akademisk utbildning.

torsdag 13 september 2007

Solen skiner idag

Solen strålar ute idag och fast jag är tjock i halsen och snorig så är det svårt att känna sig deppig när värmen sprider sig i luften. Inskolningen på dagis flyter på och idag fick jag lämna lillan en timme. Jag spenderade timmen med att fönstershoppa alldeles själv och dagdrömma om nästa barnbidrag! Har idag även skapat lite i ps vilket var jättelänge sedan sist, det nästan kröp i fingrarna. Till kvällen blir det nog äppelpaj och innan dess skulle jag ha städat, men jag har helt enkelt ingen lust till det just nu.

onsdag 12 september 2007

Att lova stort och hålla tunt.

Jag har jobbat fyra dagar på det nya jobbet, allt har flutit på fint. Varje dag har inneburit utmaningar och glädje. I förrgår pratade jag med produktionschefen om min blivande lön. Det jag har fått hittills är 90,72 i timmen. Jag tjänar 102 kr i timmen på mitt gamla jobb och jag påtalade att skillnaden var för stor. Mer än 95 kunde han inte ge mig och sa att jag fick tänka över saken till imorgon. Efter mycket vånda bestämde jag mig för att satsa på det här jobbet ialla fall för barnen och familjens skull, pengar är inte allt här i världen. Viktigast är att alla här hemma är trygga och äldsta sonen vill att jag ska vara hemma på kvällarna och helgerna.
Igår gick jag så dit och sa att jag ville ha jobbet, men att jag inte var beredd att jobba heltid än. Till min stora förvåning säger mannen att han inte kan anställa mig. Det beror på att innan semestern sa de upp 4 anställda och de måste återanställa dessa först innan min anställning kommer på tal. Detta har jag vetat om, men mannen sa också att det finns alltid sätt att kringgå detta så det skulle inte vara några problem. Fast just nu verkar det ju vara ett problem, påtalade jag! Jo, han hade ju inte fått tag på rätt person förrän idag, svarade han.
Det finns få tillfällen i mitt liv som har gjort mig så förbannad som detta. Inte nog med att jag har jobbat förgäves utan också att mitt människovärde är kränkt. En sådan man skulle aldrig få inneha en ansvarsfylld tjänst, då han faktiskt lovar saker som han inte kan styra över. Det hjälper inte att han sa att han var ledsen, det som hade hjälpt var att han kunde tagit reda på fakta innan han tagit in mig på prov!
Tur i oturen har 3 av de tidigare anställda tackat nej och den fjärde skulle höra av sig i veckan. Vilket innebär att jag fortfarande har chansen om jag nu vill ha jobbet. Frågan är bara hur jag ska kunna ha förtroende för en sådan person?

fredag 7 september 2007

Idag är det fredag!

Jag har avverkat 2 dagar på jobbet. Det känns så kul att cykla iväg på morgonen och ge sig i kast med symaskinen. På fabriken har tiden nästan stått still och materialen är desamma, men överallt står nu datorer som man ska knappa in när man på börjar en order och slutar. I början gick det lite vingligt, men snart kom jag ju ihåg hur man gjorde. Idag har jag påbörjat en ny omgång grejer som har strulat till max både längd och bredd var fel och det mäts i mm! I slutet av dagen hade jag dock fått ihop det första exemplaret enligt alla mått!
Vd:en strosade förbi idag och hälsade på mig och undrade hur länge sedan det var jag var där sist. Det är 7 år sedan! Han verkade enbart positiv till att se mig vilket bådar gott. Näpp, nu ska här ätas snart...

onsdag 5 september 2007

Uppföljning jobbet

Igår var jag iväg på jobbintervju långt inne i skogarna. Det var grusväg och bilen har nog aldrig sett så sketen ut som idag. Jobbet i sig bestod av att bocka och böja industriventilationsrör. För närvarande jobbade det 4 killar där och så kom då jag in...
Konstigt nog skrämde det mig inte alls och visst kunde jag tänka mig att greja med det här, men jag bekymmrade mig över vägen som tar 30 minuter att åka i fint väglag. Jag undrar hur det blir i vinter när snön kommer och hur tajt om det jag kommer att ha från lämningen på dagis till jobbet. Dessutom börjar de redan 6.30 på morgonen och på det viset kan jag inte lösa ekvationen. Inte ens om jag börjar 7 kan det gå ihop för lämningen på dagis kan tidigast ske 6.30. Det tar en stund att lämna 4 barn minst en kvart extra får jag räkna med. Därför tror jag inte att det jobbet passar mig.

Igår pratade jag med mamma och på hennes jobb söker de folk just nu och eftersom jag har jobbat där innan så gick jag dit idag och sökte. Ibland har man en sagolik tur och jag fick 4 provdar att känna på hur det känns sedan ska vi diskutera en fortsättning eller inte.
Plus i kanten på det här jobbet är nära,cykelavstånd,regelbundet och inga helger. Kanske då att jag tjänar lite mindre än innan, men resten av familjen är glad och det avgör saken. Vad jobbet innebär? Jag blir sömmerska igen som kommer att sy reningslangar, luftfilterslangar, skyddsvästar för tex. poliser. Jag måste säga att jag är väldigt nöjd med att ha kommit så här långt!

Tack alla gulliga vänner som höll tummarna för mig igår!! :)

tisdag 4 september 2007

Jobbintervju idag

Hoppas att alla håller tummarna för mig idag då jag ska på en ny jobbintervju. Den här gången gäller det ett företag som monterar ihop ventilationer. De ringde igår eftermiddag och frågade om jag fortfarande var intresserad och det är jag ju. Det är i och för sig ett heltidsjobb, men bara på vardagar och det känns som om det vore bättre för mig än mitt oregelbundna som jag har nu.
På tal om jobb så var jag på mitt gamla i förra veckan då vi hade personalmöte. Det kändes roligt att vara där med jobbarkompisarna, men de tråkiga x-turerna (jobba både morgon och kväll på helgen)lockade inte.

Idag är det också Louise första dag på dagis.

lördag 1 september 2007

Utmaning

Regler: Den som blir utmanad skriver ett eget blogginlägg som innehåller åtta fakta eller vanor om en själv. I slutet av inlägget utmanar bloggaren åtta nya personer. Glöm inte att lämna en kommentar om utmaningen i kommentarrutorna på deras bloggar, så att de vet att de har blivit utmanade.

1. Jag gillar inte att dricka kaffe till frukost, efteråt däremot är en helt annan femma.
2. Jag smörjer alltid in läpparna med idominsalva innan jag går och lägger mig.
3. Jag sover alltid med uppsatt hår.
4. Jag gillar inte att dela popcornskålen med någon annan, utan alla har var sin.
5. Jag ammar fortfarande Louise 2 år i oktober och det känns helt ok.
6. Barfota gäller från maj-augusti. Detta innebär också välmålade tånaglar, gärna i rött med guldglitter på.
7. Fredagsmys med familjen är ett måste och barnen får hålla sig hemma på kvällen, då vi oftast äter något gott och ser på film.
8. Bär nästan alltid hårspänne i luggen.

Jag tycker det är svårt att utmana andra, dels för att jag inte känner så många och så. Fast alla som vill hänga på är givetvis välkomna!