På alla fyra

Igår ägnade jag större delen utav eftermiddagen åt att ligga på alla fyra. Nu är det ju inte så att jag ägnar mig åt någon religion eller skum yoga utan jag rensade rabatter. Många anser att det är tråkigt att rensa, men jag tycker det är en lisa för själen. Tankarna svävar allt lättare under det att rensspannen flyttar sig metodiskt längs landet. På något vis känns det bra att gräva med nävarna i jorden, så naturligt. När ogräsletandet var över återstod det att flytta plantor som dyker upp på ställen där de inte ska vara. Vissa av mina växter skulle mycket väl kunna jämföras med kirskål så svårutrotade är de! Ibland sätter jag ner växter och kommer på lite senare att den inte passar där, det är då kampen mellan mig och plantan börjar. Det är ren lögn att man inte behöver sköta ett land bortsett från att rensa. I de flesta fall ingår sysslor som att regelbundet dela plantor, vilket är något de flesta av oss gärna glömmer bort. Det finns inget värre än en rabatt som är vildvuxen och då menar jag inte de där vackra ängarna som ska vara skötselfria, som man ibland kan njuta av i trädgårdstidningar. De där ängarna måste skötas. Jag vet för jag känner folk som har anlagt just sådana och det är meningen att de ska se sådär vilda ut, men sanningen bakom är mycket arbete och gallring. Visten med att dela växter är ju att man kan dela med sig till andra och kanske till och med få något nytt tillbaka istället. På det viset behöver man inte köpa alla åtråvärda växter! I mitt land har jag delat violvivorna och grävt upp smultronen och satt de på nya platser. Genast ser det mycket bättre ut.

Jag har läst mig till att man ska hålla sig till en grundtanke med rabatten och för att uppnå detta kör man med upprepningar. Då bildas en harmoni för ögat, måste säga att jag var lite skeptisk ibörjan. Därför har jag på ena entrésidan planterat funkior som har samma bladform regelbundet, men valt olika sorter. Mellan dessa finns aklejor och stjärnflockor. Till gruppen hör också lungörten. Tre upprepningar men lite annat emellan allt i tonen vit- blå . Resultatet blev bättre än jag trott och rabatten är en av mina favoriter.
Meningen med allt det här är att det inte ska bli plottrigt och även om det låter enkelt så är det svårt att få det att bli bra. Vissa plantor har man svårt för att slänga även om de inte passar in och andra plantor tar sig inte alls där man vill ha dem. Jag har nu flyttat på ett par riktigt vackra påskliljor i gulorange av den enkla anledningen att de inte blommar längre. Första och andra året kom de lydigt, men därefter har det bara kommit upp en enda blomma och resten blad. Nu får de en ny chans på framsidan och blommar de inte där hamnar de på komposten! I år har inte mina vita tulpaner kommit upp heller utan bara bladen. En tröst i det eländet är att hos grannfrun är det likadant och hon har verkligen gröna fingrar så jag inte känner mig helt misslyckad. Det jag kan glädja mig åt är att tulpanerna som rådjuren glufsade i sig förra året blommar vackert just nu och påskliljorna för en tia på Lidl blommar underbart.