söndag 22 april 2007

Gnällspiken

Jag är en riktig gnällspik och jag är väl medveten om det. Igår gnällde jag igen och mannen tycker att jag i högsta grad överdriver. Det jag gnäller om är min vikt, det är inget större fel på vikten utan omfånget runt bålen som jag stör mig på. Kärlekshandtag kallar jag dem och de ska bort. Mannen tycker jag är fånig och säger att jag inte alls är tjock, men jag ser ju själv hur jag ser ut.

Värst är det när jag ska prova kläder. Varför är en del provhytter så trånga för? Det är ju nästan så man slår huvudet i väggen när man ska ta av sig byxorna. Varmt är det också så att kläderna klibbar fast och blir näst intill omöjliga att få av sig. Sen när jag väl har lyckats få på mig plagget så finns det oftast en spegel som går att svänga så man ser sig själv i profil eller bakifrån. Det är då jag ser de där förhatliga vecken! Till råga på allt elände brukar ljuset vara så skarpt att man ser ut som en zombie vintertid. Igår var det så att jag iallafall köpte 2 toppar fast jag såg vecken innanför och det enda jag kunde glädja mig åt var att storleken var medium och inte large.

Sambon hävdar att jag bara är rund och att han älskar mig precis som jag är. Fast jag vill ju gärna se resultat av min nya livsstil som innebär dagliga promenader ca 3,5 km varje dag! Den enda skillnaden så här långt är att jag äter mer, men det var ju inte det som var poängen!!Ju mer jag äter desto mindre går jag väl ner i vikt. Igår kväll vräkte jag i mig 2 och 1 halv kotlett med stekt potatis och sallad. Sambon påpekade att jag klagat tidigare över min vikt, varför inte äta lite mindre? Mitt svar löd: Men jag är ju hungrig! Så igår frossade jag i mig en massa onyttigt igen.

Idag hände dock något oväntat positivt som kanske bekräftar att vikten rör sig åt rätt håll. Simon ville åka till badhuset och eftersom jag inte vill att han ska gå dit själv tog jag med resten av barna och badade jag med. Louise går ju på babysim varje vecka så badpåsen stod färdigpackad, men jag bytte ut min bikini mot en annan som jag inte har haft på minst ett halvår. Den bikinin satt lite hårt över midjan, men expediten sa att jag kommer att gå ner ytterligare ett tag till eftersom Louise inte var så gammal när jag köpte den. Jag irriterade mig över att den valkade sig lite och skaffade mig en annan som jag haft tills nu. Fast just idag tog jag den mindre och valken hade blivit betydligt mindre och den satt riktigt bra. Det kändes fantastiskt bra och det får mig att tro på det jag gör.

Sedan finns det ju gott om speglar inne i omklädningsrummen också som gör en mer eller mindre lycklig. Står man i duschen så kan man se sig själv i helfigur i en spegel som hänger en bit längre bort. Jag tycker det är ganska så fashionerande för hemma har vi ingen helfigurspegel förutom i mitt syrum. Där är det lite kallt så det blir inte att man går ner och ställer sig där helt näck direkt! I badhusets spegel ser jag att min magen hänger lite så det bildas en liten kant på höften. Mitt på magen löper det ett litet streck från senaste graviditeten och innan könshåren så syns en liten triangel. Inget av dessa saker stör mig det minsta konstigt nog. Det kan bero på att magen ser helt ok ut i jeans och även i ett par trosor för den delen. Magen får se ut sån för den har ju varit använd och uttänjd några gånger, vecken på ryggen däremot vad har de uträttat egentligen? De har varken burit barn eller nyttjats till något annat!

Jag läste i någon kvällstidning om Britney Spears att hon skulle lägga en hel hög pengar på att rusta upp sin kropp. Ähmm...varför skulle det behövas egentligen? Jag tycker inte hon ser särskilt tjock ut, även om hon inte ser ut som hon gjorde innan hon fick barn. Sanningen att säga så gör faktiskt nästan ingen det. Samtliga mammor jag kikade på idag har lite av kängurumage när de böjer sig framåt. Ett mammors hemliga tecken. Hänger Brittans mage så med, tänker hon ta bort det? Ska det verkligen behövas att man rustar upp sig själv för att bli accepterad av andra? Jag tycker det är en sak att träna och hålla sig i form och en helt annan att skönhetsoperera. Vad säger man till sina barn efter en sådan grej? "Tycker inte du att du är fin som du är mamma? Tycker du att jag också är ful eftersom jag är lik dig?"Jag läste ett citat som låter så här:"Barn gör inte som du säger utan gör som du gör".

För att avrunda denna text så såg jag på Oprah i veckan och då kunde man fråga dr. Oz olika saker. En kvinna frågade hur man blev av med celluliter och han förklarade att det var fettceller som hade svällt upp och orsakade celluliterna. Det finns en del manniker som tar bort celluliterna, men dessa fungerar bara tillfälligt. Vad de gör är att de pressar ner fettcellerna som trycks ner åt ett tag, men de försvinner inte. Vilket gör att celluliter får man helt enkelt leva med och det ger oss tjejer ett problem mindre att fundera över!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Grodan,
Vilken härlig läsning om vikten! Håller med dig till fullo, jag känner & tänker precis samma sak om provhytterna.. Blir galen för det är inte roligt att se valkar, kläder som nu har blivit tyvärr trendigt & fokuserats för de smalisar.
Är själv rund, har gått ner 23 kg.. Ändå är jag inte nöjd, för magen & valkarna sticker ut för mycket.. Uhhh..
Välkommen till min blogg, den är äntligen uppdaterad!

Grodan sa...

Åh, vad skoj att jag inte är ensam om viktbekymmer. Ska genast läsa din blogg! :)

Anonym sa...

Yes, det är du inte ensam om. För när jag läste, så förstod kände jag precis samma sak.
Blir galen på modeindustrin nu idag, saknar det som var 10-15 år sedan med mode & sånt.
Du är så välkommen! :)