Skogens guld

I torsdags var jag ute i skogen och kollade hur det stod till med svampen. Lilltösen fick gå med i stövlar och regnbyxa, det var hennes första tur i storskogen. Det blev lite av en chock för mig då de har avverkat skog just där jag har haft mina "jaktmarker". Hela stigen där det växte gott om Karl-Johan har breddats och är alldeles lerig. Runt om är alla fina stigar uppplöjda och det ligger fullt med ris längs kanterna. Många av svamparna som har växt längs dessa stigar kommer inte att finnas kvar, men som tur är klarade sig en del undan skogsmaskinerna! Jag hade med mig gps:en och det var tur för nu ser skogen inte riktigt likadan ut som den brukar och det var kul att se hur vi hade gått. Simon var också med och han tyckte att det såg så trist ut med alla träd som låg lite huller om buller. Roligast var det när vi hittade kantarellerna. Jag blev förvånad över att vi hittade såpass mycet som 2 liter svamp redan i juli, men så har det ju regnat hela tiden också.

Här är en stilig brun kamflugsvamp och den utmärkt att äta trots namnet.Kännetecken för den är hattens små kamliknande kanter, ihålig fot och längst ner på foten har den en slida. Den är ganska så vanlig och har man väl sett en så vet man hur den ser ut. Det finns ingen annan svamp som påminner om den som är giftig, utan bara andra kamflugsvampar i andra färger. Jag har bara hittat den bruna och möjligen den gråa.



Simons favoritsvamp som riktigt lyste mot oss i backen.Gula kantareller!