måndag 24 juni 2013
Som Bambi på hal is
I onsdags var jag inne på Borås lasarett för att ta av gipset och träffa både läkare och sjukgymnast. Det hela avlöpte väl. Benet och foten var vit, svullen och hade inte mycket styrka i sig, men hälsenan hade läkt ihop bra! Sedan frågar läkaren om jag har hämtat mina skor hos ortopedtekniska. Jag ser ut som ett frågetecken för skorna har jag ju med mig. Då visar det sig att jag skulle ha lämnat in ett par skor för klackförhöjning där när jag gipsades om. Problemet var bara att ingen sagt till mig och detta missades helt. En klackförhöjning tar tre veckor att göra får jag höra och vad ska jag göra under tiden? Hoppa på kryckor i tre veckor till? Läkaren vet inte och jag får höra efter med ortopedtekniska hur jag ska göra. Sedan träffar jag sjukgymnasten som ger mig några lätta töjövningar att börja med i två veckor innan jag ska börja med lite styrka. De övningar jag gör just nu är: Knipa med tårna 40 ggr, böja foten innåt 30ggr, böja foten fram och bakåt 30 ggr, Sitta och dra foten mot mig 30ggr, rulla boll under foten 2min, veckla ut en handduk med hjälp av endast foten 5 ggr. Programmet upprepas 3 ggr och ska göras helst under 5 träningsintervaller under dagen. Det tar ungefär en halvtimme att gå igenom hela programmet. Sjukgymnasten visade också hur jag ska gå med kryckorna, sätta i det skadade benet först sedan avlasta med kryckorna och gå förbi med det friska benet. Vad jag ska tänka på nu är att ta de lugnt framförallt i trappor och inte göra några häftiga rörelser, då kan hälsenan gå av igen! Rörelse däremot är bra så musklerna får arbeta vilket också kommer att leda till mindre svullnad i benet. Musklerna hjälper till att transportera upp blodet till hjärtat igen. Då jag är rejält svullen så ska jag även ha en stödstrumpa på i början och ha högläge när jag vilar eller sitter för att avlasta. Efter besöket hos sjukgymnasten går vi till ortopedtekniska och de lovar att titta på skorna, men de har mycket att göra så vi får vänta. Vi, svärmor och jag förbereder oss på några timmar (vilket ju är det normala inom sjukvården) och laddar upp med fika. Otroligt nog tar det inte mer än en timme att slänga på en svart sula under sulan på gympaskon och jag kan prova. Det är knappt att jag kan få ner foten i skon så svullen är den och då har jag ändå resårband upptill som snabbknäppning. Jag vågar bara snudda golvet med foten första dagen. Det drar längs hälsenan och smärtar rejält under hälen. När jag gör töjövningarna på kvällen gör det ont ovanpå fotryggen vilket sjukgymnasten sa beror på att jag är svullen och att gipset kan ha skavt där. Överhuvudtaget har jag ont överallt på kvällen,tyngden av täcket känns jobbigt och att foten inte orkar hålla sig rak utan den vill vika sig innåt är smärtsamt det med. Till slut tar jag en alvedon och sover bara korta stunder under natten.
Nästa dags projekt är att tvätta benet. Det känns fantastiskt skönt att sitta normalt i duschen. Något annat jag upptäckte här är att jag har en hel del hud som sitter löst. Jag lyckas få upp foten i handfatet och filade med fotfilen ett bra tag. Annars är huden på foten lika slät som en babyfot, det syns att jag inte använt den på ett bra tag! Nästa grej var att få på stödstrumpan vilket kändes läskigt då foten är så vek. Har svårt att böja på knäet och får sträcka mig ner till tårna istället för att få på den. Än värre var det att stoppa ner foten i skon de första gångerna. Under dag nummer två jämför jag rörelserna mellan höger fot(den skadade) och vänster fot, skillnaderna är tydliga med flera centimeter. Värst är det med töjningen fram och tillbaka där vänsterfoten klarar att vinkla uppåt 90 grader + 4 cm, medan högerfoten knappt når upp till 90 grader. Under dag tre kan jag röra tårna lika mycket på höger fot som på vänster. Jag provar även på att köra bil vilket fungerar bra då jag har både automat och farthållare. Ett litet steg tillbaka blir det även denna dag då jag provar på att gå nerför en trappa vilket gör att jag tappar balansen och det flänger till i hälsenan. Den håller dock även om den gör ont.
Dag fyra går och jag kan vinkla foten innåt lika mycket med båda fötterna fast det gör fortfarande ont när jag gör det. Svullnaden har också gått ner betydligt vilket känns inne i skon. Jag har fått ett nästan blåmärkesliknande skavsår på hälen. Jag belastar nu foten lite mer och stödjer mindre på kryckorna. Sedan den första natten har jag även sovit bättre och bättre. Igår kunde jag puffa bort täcket med foten och den känns lite starkare förvarje dag som går.
Etiketter:
hälseneruptur,
ortopeden,
ortopedtekniska,
stödstrumpa,
töjövningar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar